Därför fungerar GI
Publicerad den
Glykemiskt index är ingen ny magisk lära, utan något som dietisterna använt sig av länge. Från början användes det för att hjälpa diabetiker att hålla blodsockerhalten på en jämn nivå. Text: Mia Troberg, Tasteline Foto: Malte Danielsson
Det stora genombrottet fick GI när en fransk herre vid namn Michel Montignac lanserade en ny bantningsmetod baserad på begreppet. Bakgrunden var att han lagt märke till att diabetiker som tänkte på sitt GI också gick ner i vikt. Vid det här laget har hans böcker sålt i miljonupplagor världen över.
Glykemiskt Index är ett redskap som uppfunnits för att mäta hur snabbt blodsockret höjs sedan man ätit ett visst livsmedel. Nyckeln till GI är kolhydraterna. Snabba och långsamma kolhydrater har länge använts som begrepp. Det är fortfarande detta som avses när livsmedel nu har börjat klassas efter glykemiskt index.
Om blodsockret höjs snabbt får livsmedlet ett högt GI-värde och höjs det långsamt får det ett lågt GI-värde. Som referens används ofta vitt bröd med GI-värde 100. Det är ett snabbt livsmedel och kan jämföras med linser som är ett långsamt livsmedel med ett GI på 36. GI är också ett indirekt mått på hur mycket insulin som frigörs.
När vi äter mat med högt GI-värde höjs blodsockret till höga nivåer. Detta åtgärdar kroppen genom att skicka ut stora mängder insulin. Insulin har bland annat funktionen att lagra glukos i musklerna och levern, men det lagrar också fettet. Ju mer insulin som frigörs, desto mer fett lagras alltså och den del av fettet som finns i blodet för förbränning minskar.
Varför ska man tänka på GI?
När vi äter kolhydrater med högt GI höjs alltså blodsockerhalten dramatiskt genom att sockret tas upp för snabbt av cellerna. Resultatet blir en brist på socker i blodet, vilket får kroppen att snabbt vilja ha mer bränsle.
Om du konsekvent väljer mat med lågt glykemiskt index håller sig blodsockret på en jämn nivå och håller dig mätt längre, vilket i sin tur leder till att sötsuget minskar. Det gör det lättare att äta mindre och bättre helt enkelt. En bonus med den långsamma maten (det vill säga med ett lågt glykemiskt index) är att den dessutom oftast är mer näringsrik jämfört med snabba kolhydrater.
Det finns ännu inte helt säkra bevis för att friska personer automatiskt går ner i vikt av en kost med lågt glykemiskt index. Men detta blir oftast resultatet eftersom det handlar om bra mat som mättar länge, innehåller mycket fibrer och som gör det enklare att äta lagom mycket och få i sig färre kalorier.
Det man däremot vet är att denna typ av mat hjälper till att förebygga två av våra vanligaste folksjukdomar, diabetes typ 2 och hjärt- kärlsjukdomar. De som redan har fått sådana sjukdomar mår också bättre om de håller sig till en balanserad kost med lågt glykemiskt index.
Läsvärt:
GI-recept för vardag och fest:
Spenat och valnötsrisoni med parmesanfyllda kycklinglår och örtcitronette
Chorizospett med chilismör serverad med ugnsbakad pumpa och svart quionasallad
Proteinpasta med citronräkor
Illgrön soppa med fetaoströra
Rostade pumpakärnor
Linssallad med ruccola och bacon
Asiatisk barbecuekyckling
Pastasås med tonfisk och linser
Enkel biff stroganoff
Paprikagryta med röda bönor
Indisk kycklingcurry med bönor
Bulgur med bratwurst
Spenatsoppa med ägg
Varma kryddäpplen med rostad mandel
Snabb blåbärsglass
Smal Moccadessert
Grekisk quinoasallad
