Så hanterar du ditt barns övervikt
Publicerad den
Hur skall man tänka och agera om man ororar sig för att ens barn kanske väger för mycket? Vi har träffat Maria Nygårds som är legitimerad dietist och jobbar som frilans inom mat och hälsa. Sedan 2011 har hon jobbat i ett projekt enligt Södertäljemetoden med behandling och prevention av överviktiga barn på Sachska barn- och ugndomsmottagningen i Nacka. Här delar hon med sig av sina bästa råd kring barn och övervikt. Text: Mia Troberg
Hur vet jag att mitt barn är överviktigt?
– Ofta kan man bara genom att betrakta sitt barn se om det är överviktigt eller inte, säger Maria.
För förskolebarn och skolbarn med övervikt handlar det inte om att ”banta”. Det gäller istället att stoppa en accelererande viktuppgång så att barnet istället växer ikapp på längden.
Det är viktigt att så tidigt som möjligt skapa bra rutiner kring sund mat och motion, oavsett vikt. Man bör inte köra med några dieter för barn. Allsidigkost i lagom mängd är det viktigaste.
BMI står för Body mass index och är en modell för att bedöma övervikt eller fetma hos både barn som vuxna. Uträkningarna skiljer sig åt mellan barn och vuxna. Barns BMI värde kallas isoBMI värde och kan räknas ut på denna sida: isoBMI
Vart kan jag vända mig om jag är orolig över mitt barns vikt?
– Om du märker att ditt barn börjar sticka iväg i vikten och vill ha hjälp kan man bland annat vända sig till skolhälsovården eller sin vårdcentral för att om det behövs få remiss till barn- och ungdomsmottagningar som jobbar med övervikt.
Råd till föräldrar med barn med övervikt:
- En barnportion ska vara mindre än en vuxenportion. Även ”bra” mat kan ge övervikt.
- Barn med övervikt eller fetma bör fylla halva tallriken med grönsaker.
- En portion räcker, vill barnet ha mer så får den andra portionen bestå av grönsaker.
- Drick ett glas vatten innan maten.
- Ät långsamt, lägg ned besticken när maten tuggas så att det inte går att skyffla in maten direkt.
- Försök få in minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag.
- Lägg upp maten vid spisen på tallrikarna.
- Frys in maten som blir kvar. Det hindrar möjligheten att ta en gång till.
- Fördela måltiderna over dagen. Glöm inte frukosten!
- Två till tre frukter per dag rekommenderas till barn 4–10 år (200 gram) och tre till fyra frukter per dag till barn över 10 år (250 gram)
- Tänk på tallriksstorleken, välj de minsta tallrikarna ni har hemma.
- Sömn är viktigt, 8-10 timmar per natt.
- Hoppa över kvällsmålet.
Marias tips om dryck:
- Vatten är förstahandsvalet som törstsläckare
- Välj lightdryck som alternativ till vanlig läsk eller saft när det är fest eller kalas (Observera skillnad mellan lättdryck och ligthdryck, lättdrycken är inte kalorifri)
- Begränsa mängden mjölk och yoghurt till fem dl per dag, välj produkter som är magra och osötade.
- Fruktjuice räknas inte som frukt, högst 1 dl per dag.
Godis och snacks:
– Många tänker att vi ger våra barn bara godis på lördagar, men tänker inte på mängden. En näve, det vill saga 100 gram godis innehåller cirka 400 kcal, vilket är lika mycket som en lunch eller middag.
Fyller man en hel påse blir det runt 400 gram godis. Det vill säga lika mycket energi som ett barn behöver för en hel dag. Så mängden har stor betydelse, säger Maria.
Lördagsgodis bör vara högst 10 bitar eller 100 gram. Det kan kännas lite i början då det knappt täcker botten i dagens stora godispåsar. Servera det istället i en lite skål där hemma.
Vad det gäller snacks så är popcorn bättre än chips och nötter, men återigen tänk på mängden. Servera inte direkt ur påsen utan häll upp i en liten skål. När den är tom blir det inget mer. Komplettera gärna med grönsaker av olika slag. Ofta är det mysigt bara man få ha något att tugga på. Halvtinade hallon eller blåbär kan också fungera som snacks. Tänk utanför boxen, prova er fram. Vem säger att chips och godis måste serveras varje helg?
Ha en plan! Ta hjälp av en Matkasse eller inköpslista. Det gör det lättare att planera in maten i vardagen. Ofta är stress i vardagen kopplad till mindre bra mat.