KRAV-mat
Publicerad den
Vad krävs för att en produkt eller ett livsmedel ska KRAV-märkas? Är det någon skillnad mellan KRAV-märkt och EU-ekologiskt och varför är KRAV bra för miljön? Frågorna kring KRAV-märkning är många, likaså kryllar det av regler för ekologiskt odlade- eller KRAV-märkta produkter. Vi reder ut några av dessa regler, rotar lite i begreppen, länkar till några användbara sidor och besvarar vanliga frågor. Text: Frida Åstrand Melin
De flesta vet att ekologiskt odlat är bra för såväl människans kropp som djuren och miljön – om inte annat för att det minskar utsläppet av giftiga bekämpningsmedel. Men varför har vissa produkter både ekologisk stämpel och KRAV-märkning?
I Sverige måste alla varor med ekologisk stämpel uppfylla EU:s kriterier för ekologisk produktion. Det är alltså regler gemensamma för alla EU-länder. KRAVs regler tas däremot fram av miljöorganisationer, producenter, handel och övriga organisationer och företag som ingår i föreningen KRAV.
Utöver EU:s villkor har KRAV satt upp en rad extra kriterier som kan ge produkter och livsmedel en KRAV-märkning. Denna är tänkt komplettera den EU-ekologiska märkningen – men vilka är de viktigaste skillnaderna?
EU-ekologisk certifiering
I korthet handlar kriterierna för EU-ekologisk certifiering om att använda ekologiska sädeskorn, att se till att det finns en variation i växtföljden, det vill säga att olika grödor odlas på samma jordplätt vid skilda tidpunkter, så att inte jorden utarmas och att naturligt mineralgödsel används. Man har också nolltolerans mot kemiska bekämpningsmedel och förbjuder genetiskt modifierade organismer.
När det gäller ekologiskt certifierade djur finns det regler för själva djurhållningen. Djuren ska ha möjlighet att vistas utomhus, i första hand äta ekologiskt foder från egen gård och få utrymme att bete sig naturligt. För att en produktion ska kunna certifieras finns flera oberoende instanser som utför kontrollbesök.
Läs mer om EU:s ekologiska certifiering här:
KRAV-märkt
KRAV-märket visar att en vara är ekologisk producerad men ställer extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Till viss del är reglerna för KRAV-märkning alltså hårdare än för den EU-ekologiska certifieringen. De omfattar också fler områden. KRAV har exempelvis upprättat regler för fiske, handel, restaurang och ursprungsmärkt mat. Man har också satt upp strängare regler för djurhållning, där djurens välfärd står i centrum. Ett exempel på det är att en KRAV-certifierad ko ska få vara för sig själv när hon föder och att hennes nyfödda kalvar ska få dia. Det ställs också högre krav på hur djurens foder odlas.
KRAV har strikta regler för hur en slakt får gå till. För att lindra djurens oro ska slakt ske samma dag som djuren anländer och inredning och bedövning ska vara anpassade, bland annat för att levande djur inte ska behöva se redan slaktade djur. Det ska också alltid finnas en utbildad djurskyddsansvarig på plats.
Läs mer här:
Likheter och skillnader mellan EU-ekologiskt och KRAV-märkt
Utöver kontrollbesök, som även sker av EU-certifierad produktion, har KRAV ett mer detaljerat regelverk där all dokumentation sparas och ska kunna följas upp inom två år. KRAV-märkning används alltså för att komplettera den EU-ekologiska märkningen och det är inte ovanligt att samma produkt kan vara både EU-ekologiskt märkt och KRAV-märkt.
Läs en mer utförlig jämförelse av EU-ekologiskt och KRAV-märkt här:
Letar du schyssta råvaror, där hänsyn tagits i alla led i processen? Då är ekologiskt och KRAV-märkt rätt för dig!
Helgrillad kyckling med vitlök och örter och rostade rotfrukter
