Hem / Inspiration / Vardag / Tänk på det här när du lagar egen barnmat till din bebis

Tänk på det här när du lagar egen barnmat till din bebis

Publicerad den 1 februari, 2016

Det finns några viktiga saker du behöver veta innan du börjar laga egen barnmat. När ska man börja ge barnet fast föda, vad får man ge sin bebis egentligen och vad är farligt? Vi hjälper dig att reda ut lite frågetecken och ger dig tips på vad du ska undvika. Text och foto: Linda Malmström

Annons

När får man börja ge barnet mat?

När barnet är 4 månader är det okej att börja ge små smakportioner för att vänja barnet vid andra smaker och konsistenser. Det behövs bara en till några få teskedar av mat utöver bröstmjölk eller modersmjölkersättning. Potatis, sötpotatis, palsternacka och morötter är bra mat att börja med. Koka först maten i lite vatten och mosa sedan. Du kan också blanda ner lite bröstmjölk i den mosade maten för att barnet ska känna igen smaken och lättare vara intresserad av de nya smakerna. Bli inte stressad om barnet inte tycker om den nya maten. Prova grönsakerna flera gånger och ge inte upp, det kommer så småningom. Barnet kan ogilla en grönsak i en vecka för att sen nästa vecka tokgilla den.

Tänk på att inte göra några miner eller visa känslor när du ger barnet mat. Beröm heller inte barnet när det äter och bli inte besviken när det inte äter utan var helt neutral i ansiktet. Barn är väldigt känsliga över din reaktion över maten och kommer agera därefter.

Hur vet man att barnet är redo?

Om barnet inte visar några tecken alls på att vara sugen på ny mat behöver inte det vara fel för det. Ta det i barnets egen takt och jämför inte med andra barn. När barnet är 6 månader är det inte längre ett val att börja utan en nödvändighet. Nu behöver barnet mat för att få i sig tillräckligt med energi och näring för att kunna fortsätta växa.

Om barnet inte vill äta

Du ska aldrig tvinga i barnet mat eller trilskas utan låt barnet bestämma själv. Det hjälper mycket att göra måltiden till en trevlig stund till exempel genom att inte stressa och sätta sig ner i lugn och ro med barnet på den plats som övriga familjen äter. Spädbarn uppskattar också att maten serveras på ett aptitligt sätt och att omgivningen är fin. Tänd ett ljus på bordet och ät tillsammans och smaka gärna barnets mat framför barnet. På så sätt ser barnet att det inte är något farligt och att du tycker om maten och vill härma dig.

Skippa störiga ljud som att ha tv:n på utan låt barnet fokusera helt och hållet på maten. Låt också barnet få pilla och kladda själv med maten. Det är viktigt för motoriken och för att barnet ska kunna bekanta sig med den nya maten.

Vad är viktigt att tänka på när man gör egen barnmat?

Barn under 1 år har inte ett helt utvecklat immunförsvar och är därför extra känsliga för bakterier och virus som kan orsaka magsjuka. Tänk på att alltid vara noga med hygienen när du lagar mat till barnet. Tvätta dina händer noga, använd rena verktyg och skölj alltid maten du ska tillaga. Och köp så mycket ekologiskt du kan!
Salta aldrig maten! Barn under 1 år kan inte reglera saltbalansen på rätt sätt. Det går däremot bra att krydda maten med örter som dill, basilika, timjan och andra kryddor. Maten ska naturligtvis smaka gott!
Maten ska kokas! Innan barnet är 1 år får den inte äta någon stekt mat.
De första två åren behöver barnen lite extra fett i den hemlagade maten. Det går bra att blanda ner en tesked flytande margarin eller olja i varje portion. Mat som är lagad med grädde, crème fraiche eller ost behöver inget extra fett, inte heller frukt- eller bärpuréer.
Små barn får inte tillräckligt med D-vitamin från maten. För lite D-vitamin kan göra att barnets skelett inte utvecklas som det ska. Därför behöver alla barn tillskott med D-droppar varje dag under de första två åren.

Finns det något som barn under 1 år inte får äta? (Rekommendationer från Livsmedelsverket)

Gröna bladgrönsaker: Vänta med att ge gröna bladgrönsaker, som salladsblad, ruccola och spenat, tills barnet fyllt ett år. Dessa grönsaker innehåller mycket nitrat som kan omvandlas till nitrit i kroppen. Hos barn under ett år kan nitrit hindra transporten av syre i blodet.
Grön potatis: Grön eller skadad potatis innehåller solanin, ett ämne som kan ge magont, kräkningar och diarré. Både vuxna och barn bör därför undvika grön eller skadad potatis. Det finns också lite solanin i oskadad potatis, mest strax under skalet. Skala därför potatis, även färskpotatis, innan den ges till barn under ett år.
Honung: Ge inte honung till barn under ett år. Den kan innehålla sporer som i sällsynta fall kan utvecklas till bakterier i tarmen och där producera ett farligt gift, botulin.
Opastöriserad mjölk: Varken barn eller vuxna bör dricka opastöriserad mjölk. Den kan innehålla skadliga bakterier, som ehec och campylobacter. Ehec är en ganska ”ny” bakterie som började spridas i Sverige på 90-talet, och som kan orsaka allvarliga njurskador hos små barn. Opastöriserad mjölk får inte säljas i affärer, men kan gå att få på bondgårdar.
Riskakor och risdrycker: Riskakor och vegetabiliska drycker gjorda på ris innehåller arsenik. Barn som regelbundet äter riskakor och dricker risdrycker kan på sikt få i sig halter som kan skada hälsan. Små barn är känsligare än större och därför bör man inte ge riskakor och risdrycker till barn under sex år.
Socker: Undvik sötade livsmedel så långt det går. Socker ger bara tomma kalorier – inga vitaminer och mineraler.
Hela nötter och jordnötter: Tidigare trodde man att allergi kunde förebyggas om man väntade med att ge barn nötter och jordnötter tills de var ett år, men nyare forskning visar att det inte är så. Däremot finns det risk att barn sätter hela nötter och jordnötter i halsen, men små bitar går bra.
Fänkålste: Den europeiska myndigheten för läkemedelssäkerhet (EMA) ger rådet att inte ge fänkålste till barn under fyra år. Anledningen är att man helt enkelt inte vet tillräckligt mycket om effekterna på barn. EMA avråder även ammande från att dricka fänkålste. Livsmedelsverket ställer sig bakom dessa rekommendationer.

Att laga vegetarisk barnmat

Små barn kan äta en hel vegetarisk kost eller vegankost men då gäller det att ha god kunskap om mat och näringsämnen så att barnet inte går miste om något. För barn som äter vegetarisk mat är det viktigt att ersätta de livsmedel som plockas bort från djurriket med andra näringsrika livsmedel från växtriket.

Barnet bör varje dag få i sig bland annat: