Lär dig laga mat – tips, recept och inspiration till alla blivande mästerkockar
Publicerad den
Att börja baka och laga mat är inte svårt - det gäller bara att våga försöka! I den här artikeln bjuder vi på grundläggande kökskunskap, en hel del tips och massor av recept, filmer och inspiration. Allt för att du ska bli nyfiken, ha kul och lyckas i köket. Ha så kul alla blivande mästerkockar! Text: Carina Hejde, Sofie Gabrielsson och Sofia Nyberg
Snabblänkar
I den här artikeln finns det en hel del matnyttig information. Använd gärna våra snabblänkar nedan för att ta dig till den del du vill veta mer om, eller scrolla vidare nedåt för massor av inspiration. I artikeln kommer du hitta recept för både bakning och matlagning.
- Kom igång
- Att tänka på när du bakar eller lagar mat
- Hygien i köket
- Ordlista för bakning och matlagning
- Vanliga köksredskap
- Bakningsmetoder
- Matlagningsmetoder
- Matförvaring
- Matsvinn
- Källsortering
- Tallriksmodellen
- Äta regelbundet
Kom igång
Så vad börjar man med? Jo, leta upp ett recept som du är sugen på att laga. Kanske är det en härlig frukostsmoothie, goda tekakor eller en tacomiddag du vill göra? Känner du dig inte redo att använda ugnen eller spisen kan du välja ett recept som inte kräver det. Läs igenom receptet och se om det känns kul och lagom svårt. Ett recept ska kännas spännande och utmanande, men inte omöjligt att klara av. Fundera på hur mycket du ska baka eller laga. Här på Tasteline står det tydligt på recepten hur många portioner det ska räcka till. Se efter vilka ingredienser som finns hemma och köp hem resten som behövs. Nu är det dags att sätta igång!
Tips på recept att börja med
Busenkel jordgubbssmoothie
Bärmellis
Bananpannkakor med färska bär
Grundrecept på tekakor
Korvburgare
Barnens pasta carbonara
Att tänka på när du bakar eller lagar mat
- Läs igenom receptet och ta fram de ingredienser som behövs.
- Ta fram köksredskapen som du behöver; kastruller, skärbrädor, mått och slevar till exempel. Det är viktigt att kastrullen eller stekpannan man använder passar till spisplattans storlek. Är plattan för stor slösar man på energi och är den för liten blir värmen inte jämt fördelad på den mat du lagar.
- Sätt upp håret och tvätta händerna. Ta eventuellt på dig ett förkläde också. Nu är du redo att börja baka eller laga mat!
- Var försiktig med varma plattor, plåtar och kastruller så du inte bränner dig. Om du skulle bränna dig så skölj direkt med kallt vatten. Använd grytvantar eller grytlappar när du tar ut något från ugnen.
-
När du lagar mat kan du behöva en timer. Den används för att ta tiden när du exempelvis kokar eller tillagar något i ugnen för att veta när det är färdigt. I recepten står det vad vad du ska ställa in timern på för tid.
-
Det bästa sättet att veta att till exempel en köttbit eller när kycklingen är färdigstekt är genom att använda en termometer. Kyckling ska alltid ha en innertemperatur på minst 70°C på den tjockaste delen för att den ska vara säker att äta. Fler innertemperaturer hittar du i guiderna fisk, kött, kyckling.
-
Stöka ner lagom mycket – det som man drar fram får man också städa bort.
-
Smaka! Det är bättre att till en början vara försiktig med kryddningen så att inte maten blir för salt. Krydda lite och smaka av eftersom tills dess att det smakar gott.
- Vi äter även med ögonen, så lägg gärna upp maten vackert
Tips! Om du vill veta mer om hur du tillagar kött, fisk och kyckling på bästa sätt och vilken innertemperatur de ska ha för att vara färdiglagade kan du läsa mer här nedan:
Lär dig mer
Fler enkla och roliga recept för nybörjaren i köket
Krämig pasta med räkor och dill
Ugnsstekt lax med kokt potatis, kall citronsås och gröna grönsaker
Tastelines köttbullar
Tacos med köttfärs
Stekt kyckling med gräddsås, rostad potatis och krispig sallad
Chicken nuggets med sweet chilisås
Korv Stroganoff
Snabb pizza med vitkålssallad
Så här kokar du pasta
Hygien i köket
Det är mycket viktigt att hålla en god hygien i köket när du lagar mat, annars kan de som äter maten bli sjuka.
Det här ska du tänka på:
- Tvätta händerna innan du lagar mat och mellan du handskas med olika livsmedel.
- Har du långt hår så sätt upp det.
- Arbeta på rena bänkytor.
- Använd rena redskap, som knivar och skärbrädor.
- Det är viktigt att olika skärbrädor används till olika livsmedel såsom kött, fisk, kyckling och grönsaker.
- Ta alltid ett rent mått när du tänker doppa ner den i till exempel mjölpåsen.
- Doppa inte ner fingret i det du ska smaka, använd sked.
Ordlista för bakning och matlagning
Al dente – Är ett italienskt uttryck som man brukar säga när man pratar om pasta. Det innebär att pastan är mjuk på utsidan och med en hårdare kärna som ger lite tuggmotstånd.
Ansa – När man rensar bort fula och inte användbara delar på ett livsmedel.
Bryna – Innebär att man steker snabbt på hög temperatur för att ge en stekyta och sedan tillaga klart genom att koka eller sätta in i ugnen.
Finhacka – Att hacka något med kniv till små bitar.
Fingervarmt – känns varken varmt eller kallt när du stoppar ner ett finger i vätskan. Temperaturen på vätskan är då ca 37 grader.
Fritera – När man kokar något i mycket het olja.
Fräsa – I recept brukar det ofta stå att man ska fräsa löken. Det gör man genom att steka ett på svag värme utan att det får färg.
Garnera – När man dekorerar maten.
Gratinera – Är ett franskt ord och innebär att en maträtt får vacker färg i ugnen genom att hastigt sättas in i en varm ugn.
Grovhacka – Att hacka något med kniv till stora bitar.
Marinad – Är en blandning av kryddor och vätska. Vätskan är ofta olja eller soja.
Marinera – När man lägger ett livsmedel i en marinad för att smaksätta det.
Nagga – göra hål i degen med exempelvis en gaffel.
Panera – När man vänder en skiva kött eller fisk i ägg och ströbröd/mjöl innan man steker den. Då får köttet eller fisken en krispig och god yta.
Puré – Är ett tunnare mos.
Puttra – När något småbubblar på svag värme.
Reda – Att göra en vätska tjockare (exempelvis en sås) med stärkelse såsom majsstärkelse
Riva – När man river livsmedlet mot ett rivjärn.
Sjuda – Är att koka något på svag värme. Vätskan ska bubbla lite.
Sky – Det är köttsaften som bildas när man steker ett livsmedel.
Smaka av – Smaka på det som man tillagat och se om det på något sätt behöver förändras.
Smörja – När man gnider in ytan på en form med fett så att maten inte fastnar.
Stekning – När ett livsmedel upphettas på en het yta, till exempel stekpanna.
Strimla – När man med kniv skär avlånga smala bitar av till exempel en grönsak.
Strö – När man häller något över maten.
Toppa – När man lägger något överst på maträtten.
Tärna – När man skär ett livsmedel i små kuber.
Så finstrimlar du grönsaker
Vanliga köksredskap
Brödpensel – används till exempel för att pensla uppvispat ägg på bullar innan gräddning.
Bunke – används för att blanda olika livsmedel i.
Durkslag – en skålformad sil med handtag som har hål i botten och på sidorna som släpper igenom vätskan. Används för att separera kokvatten från pastan, skölja bönor i med mera.
Elvisp – en visp som går på el. Vispar kraftigare än en vanlig visp, vilket gör att till exempel grädde vispas snabbare.
Gryta – ett stort kokkärl med lock.
Kastrull – ett kokkärl med tillhörande lock. Finns i många olika storlekar.
Kniv – används för att till exempel skära, hacka och strimla livsmedel.
Kökstermometer – används för att mäta temperaturen i ett livsmedel eller en vätska.
Köksvåg – används för att mäta upp exakta mängder av livsmedel.
Långpanna – en ugnsplåt med en ca 5 cm hög kant. Används för att grädda till exempel ugnspannkaka i.
Måttsats – fungerar som ett volymmått i köket så att man vet hur mycket man ska ha av en viss ingrediens. De vanligaste måtten är liter, deciliter, matsked, tesked och kryddmått.
Pastaslev – används för att ta upp pasta ur en kastrull. Det finns ett hål mitt i sleven för att vatten ska kunna rinna ur.
Potatisskalare – används för att skala potatis, morötter, palsternackor med mera.
Provsticka – används för att känna om till exempel en potatis är genomkokt eller om en kaka är färdiggräddad.
Rivjärn – används för att riva livsmedel såsom grönsaker eller ost.
Skärbräda – används som underlag för att skära ex kött, fisk eller grönsaker
Slickepott – ett köksredskap med ett skaft av plast eller trä och ett blad av gummi. Används för att skrapa ut de sista resterna av t.e.x en smet ur en bunke.
Springform – en bakform med löstagbara kanter. Passar utmärkt när du bakar pajer och mjuka kakor.
Stavmixer – ett redskap som kan användas för att t.ex. mixa, hacka och vispa olika livsmedel.
Stekpanna – används för att steka livsmedel i.
Stekpincett – pincett som används till att ex vända en bit kött i en stekpanna
Stekspade – används när man steker ett livsmedel
Traktörpanna – en form av stekpanna. Den har en hög kant till skillnad från en vanlig stekpanna, vilket gör att man även kan koka livsmedel i pannan.
Träslev – liknar en stor sked. Används för att hälla upp flytande mat
Ugnsfast form – en form som tål värme, som kan användas i ugnen.
Ugnsplåt – används när man t.ex. ska rosta potatis i ugnen och behöver stor yta för att livsmedlet (i detta fall potatisen) ska bli genomstekt.
Vattenkokare – används för att koka upp vatten snabbt.
Visp – används för att blanda in luftbubblor i en vätska eller flytande livsmedel, ex grädde
Vitlökspress – används för att pressa vitlöksklyftor till en finfördelad massa.
Bakningsmetoder
Finns det något bättre än doften av nybakat bröd eller varma bullar? Vi tror inte det! Att baka är kul och ger oftast en väldigt gott resultat. Det finns tre huvudsätt att baka på, man kan använda sig av bakpulver / bikarbonat, jäst (färsk eller torr) eller surdeg. Bakpulver / bikarbonat är vanligast när man ska baka mjuka kakor såsom muffins och sockerkaka eller vissa matbröd såsom scones och fillimpa. Jäst används till de flesta matbröd och söta vetebröd som till exempel kanelbullar. Surdeg kan man använda för att få bröd med syrligare smak och längre hållbarhet.
Bakpulver eller bikarbonat
Att baka med bakpulver eller bikarbonat är det enklaste och snabbaste sättet att baka på. Bakpulver består av bikarbonat, syra och stärkelse. Bakpulver är ett svagare jäsmedel jämfört med rent bikarbonat: 1 tsk bikarbonat motsvarar 2 tsk bakpulver. Man måste tänka på att om man byter man ut bakpulver mot bikarbonat i ett recept är det viktigt att receptet innehåller någon syrlig ingrediens som t.ex. filmjölk. När man bakar med bakpulver eller bikarbonat behöver inte degen knådas eller jäsa.
Jäst
Att baka bröd och bullar med jäst är det vanligaste sättet att baka på. Jäst kan antingen vara färsk eller torkad. Färsk jäst förvaras i kylskåp medan torrjäst kan förvaras i rumstemperatur och har längre hållbarhet jämfört med den färska jästen. Torrjäst blandar man direkt i mjölet och då ska degvätskan vara ca 50 grader, medan den färska jästen blandas ner i degvätskan som då ska vara ca 37 grader. Temperaturen på degvätskan får inte vara högre när man använder färsk jäst för då dör jästen. En påse torrjäst (12 g) motsvarar ½ paket färsk jäst (25 g). När man använder jäst måste degen knådas och få jäsa för att bli luftigt och gott.
Surdeg
Att baka med surdeg gjorde man redan för 6000 år sedan i Egypten. När man bakar med surdeg behöver man varken jäst eller bakpulver. Man måste först gör en surdegsgrund (fördeg) som sätter igång jäsningsprocessen. Det tar mellan 2-5 dagar att odla fram en sådan grund och det kan vara en ganska lång process innan man lyckas.
Är du nybörjare i köket är det toppen att börja baka ett bröd med bakpulver eller bikarbonat – det är enkelt, går snabbt och blir gott! Prova att göra scones, muffins eller kanske en fillimpa? När du bekantat dig med köksredskapen, att läsa recept, mäta upp ingredienser och använda ugnen kan du prova att göra ett bröd med jäst. Prova att baka tekakor till helgfrukosten eller kanske kanelbullar till helgfikat? Att använda surdeg är en ganska svår metod så den får man ge sig på när man känner sig sugen på en riktig utmaning.
Mumsiga recept på bröd och bakverk
Grundrecept på tekakor
Mormor Åsas sockerkaka
Lingonlimpa
Klassiska chokladmuffins
Grundrecept scones
Matlagningsmetoder
Man kan tillaga mat på en rad olika sätt – koka, steka, fritera, torka, röka eller grava. De vanligaste tillagningssättet är att koka eller steka olika livsmedel så vi tittar närmare på just dessa.
Koka
Att koka innebär att man hettar upp någon typ av vätska som man tillagar ett livsmedel i, till exempel vatten eller buljong. Vanligast är det att koka i vatten. Vrid upp plattan på högsta värmen när du kokar upp vattnet. När vattnet bubblar lägger du i det du ska koka och sänker värmen lite. Hur mycket du drar ner värmen är beroende av vad du ska koka. Potatis kokas till exempel på lägre värme med lock, medan pasta kan koka på högre värme utan lock. Glöm inte att ta tid när du kokar något.
Steka i panna
Hetta upp en stekpanna och lägg i valfritt fett, det kan vara olja, margarin eller smör. Steker du i smör eller margarin ska du lägga i det du tänker steka då det slutar fräsa i stekpannan. Använder du olja kan du lägga i lite av det du ska steka och se om det fräser, då är det tillräckligt varmt i pannan. Men se upp så att det inte sprätter het olja på dig!
Kom ihåg att aldrig fylla stekpannan med mer än två tredjedelar. För mycket i stekpannan gör att den kyls ned och maten kan börja koka. Då får den inte den fina stekytan man vill ha!
Steka i ugn
Sätt ugnen på den temperatur som det står i receptet. Det brukar ta en stund att få ugnen varm, så slå på ugnen det första du gör innan du sätter igång med din matlagning eller bakning. Ugnen är varm då lampan framtill på ugnen slocknar, först då kan du sätta in din mat i ugnen. Ibland står det i receptet var i ugnen du ska placera det du tillagar. Vanligast är det att placera maten på ett galler i mitten av ugnen, men om man vill få mer färg eller knaprig yta kan man sätta formen högre upp. Glöm inte att ta tid så du vet när maten är färdig att äta.
Så här kokar du ägg
Fler smarriga recept att laga:
Burrito bowl med tortillachips
Svamppasta med vitlök
Texmexgratäng med nuggets
Halloumiwrap med hummus och grönt
Matförvaring
Blir det mat över gör du bäst i att spara den till dagarna efter. Lägg maten i en matlåda och värm dagen efter i mikron. De allra flesta maträtter som blivit tillagade håller mellan 4-7 dagar i kylen. Ju lägre temperatur du har i kylen, desto längre håller den.
Låt gärna maten stå framme en stund efter tillagning så den hinner svalna lite innan den ställs in i kylen. En varm matlåda kan värma upp andra varor i kylen, vilket kan leda till att de förstörs.
Vänta dock inte för länge, det är viktigt att maten kyls så snabbt som det är möjligt. Har du glömt maten framme under natten? Ställ in den i kylen ändå och använd dina sinnen för att avgöra om den är säker att äta genom att titta, lukta och smaka på den.
Tips!
Du kan läsa mer här om vilken mat som passar bättre eller sämre att lägga i matlådan här!
Matsvinn
Nästan hälften av all mat som produceras når inte våra magar! Mycket mat slängs helt i onödan, ofta på grund av att för mycket mat köps hem och bäst före datumet hinner gå ut.
Även om bäst före datumet gått ut innebär det inte automatiskt att maten är dålig. Lita på dina sinnen! Titta, lukta och våga smaka. Smakar eller luktar det inte dåligt, går det fortfarande bra att använda.
Tänk också på att planera innan du handlar så att du inte köper hem mer mat än vad du kommer göra av med, då slipper du slänga mat i onödan!
Källsortering
Det är viktigt att sortera upp skräpet som blir över efter matlagningen!
De vanligaste när man lagar mat brukar vara att sortera plastförpackningar, metallförpackningar-, papper, glas, kartong och även komposterbart (exempelvis skal och andra restprodukter från maten). Källsortering är viktigt för att materialet ska kunna återvinnas och det är bättre för vår miljö än att de annars skulle eldas upp.
Tallriksmodellen
Har du hört talas om tallriksmodellen? Det är ett verktyg som Livsmedelsverket tagit fram som visar hur maten ska fördelas på tallriken för att få en välbalanserad måltid. Här bredvid ser du hur tallriksmodellen ser ut (källa Livsmedelsverket).
Tallriksmodellen består av tre delar:
- Den första delen består av grönsaker och rotfrukter. En stor del av tallriken fylls med livsmedel från denna grupp.
- Den andra delen är potatis, pasta, bröd, ris eller gryn. Välj i första hand fullkornsvarianterna.
- Den tredje och minsta delen på tallriken bestär av kött, fisk, ägg, bönor och linser.
Tallriksmodellen visar proportionerna mellan de tre delarna, men säger ingenting om hur mycket mat som är lagom att äta – det avgör hunger och energibehov.
Du kan läsa mer om tallriksmodellen här på Livsmedelsverkets hemsida.
Äta regelbundet
De allra flesta av oss äter frukost, lunch och middag, och något eller några mellanmål däremellan. Det är viktigt för att sprida ut maten över dagen för att man ska få energi till att orka med vardagen och skolan. Men undvik att småäta – det mår varken kropp eller knopp bra av. Här nedan hittar du massor av tips och inspiration på goda mellanmål.
Tips på bra och goda mellanmål
Mango- och kokosbowl
Mangopannkakor
Banan- och kesoplättar
Äggpannkakor med ost och skinka
Barnens bästa pizzabullar
Havrebar
Raw chokladbollar
Mango- och kokos- nice cream
Smoothiebowl med blåbär
Över natten-gröt med banan och blåbär
Yoghurt med bär och granola
