Dieter genom tiderna
Publicerad den
Var Vilhelm Erövraren den förste jojobantaren? Och fungerar verkligen cigarettdieten? Här är några olika dieter som förespråkats genom historien. Text: Linnea Swärd (Bilden är ett montage)
Länge förstod man inte sammanhanget mellan mat och kraftig övervikt. Folk hade säkerligen andra problem, dessutom var fetma inte särskilt utbrett. Lyckades man äta upp sig några kilon ansågs det till skillnad från idag bara bra.
Ett undantag är Vilhelm erövraren, kung av England. Det sägs att Vilhelm var så överviktig att han 1087 inte längre kunde sitta på sin häst, och påstås ha ersatt all fast föda med alkohol för att gå ner i vikt. Det finns dock inga rapporter om huruvida just den här dieten fungerade, men upp på hästen kommer han åtminstone igen. Samma år dör Vilhelm nämligen ironiskt nog av bukskador han fått då han ramlat av sin häst.
Första bantningskurerna
Först på 1800-talet började det dyka upp olika bantningsdieter bland allmänheten: Begravningsentreprenören William Banting, 1796-1878, är känd för att ha gått ner kraftigt i vikt genom att äta kolhydratfattig kost. Under loppet av ett år har William Banting gått ner 21 kilo, och hans viktsuccé ger upphov till ordet ”bant” (Do you bant?).
1849 introducerar Horace Fletcher ”The Chewing Diet”. Enligt Fletcher ska man tugga maten så länge att den blir flytande. Alla fasta bitar spottas ut, medan den söndertuggade maten sväljs genom att man lutar huvudet bakåt.
1900-talet: Cigaretter och grapefrukt
1918 publicerar läkaren Lulu Hunt Peters sin bok Diet and Health, with the Key to the Calorie. Dr. Lulu har själv haft problem med övervikt, men lyckas gå ner i vikt med sin egen metod som går ut på att räkna kalorier – en tidig variant av Viktväktarna.
I boken finns bland annat listor på portioner som innehåller 100 kalorier, ofta med mycket kolhydrater. På 1920-talet förekommer det att folk följer cigarettdieten. Lucky Strikes trycker till och med på den aptithämmande effekten i sina annonser: ”Reach for a Lucky instead of a sweet.”
På 30-talet går kändisarna på ”The 18-day Hollywood diet”. Dieten, som marknadsförs av citrusindustrin, går ut på att i princip bara äta grönsaker och grapefrukt.
1939 släpps ett antal bantningspiller ut på marknaden. De stoppas dock så småningom då de amfetaminstinna pillren är hälsovådliga. 1961 startar Jean Nidetch, en amerikansk hemmafru, en diskussionsgrupp om diet och vikt. Sjutton år senare säljer hon sitt imperium ”Viktväktarna” för åtskilliga miljoner dollar.
1966 publicerar läkaren Robert Atkins en artikel i Harper’s Bazaar. Atkins förespråkar en kolhydratfattig kost, och ger upphov till ”Atkinsdieten”. 1990 rasar Oprah Winfrey i vikt med hjälp av Optifast. Flertalet kändisar använder liknande metoder. Men året efter har Oprah Winfrey gått upp i vikt igen, och säger ”No more diets!”. Lightprodukter ersätter feta varor, och i butikerna dyker nyckelhålsmärkningen upp.
2000-talet: Snabba kolhydrater blir den nya viktboven. GI-metoden, LCHF och Atkinsdieten blir de nya inne-dieterna. Istället för att banta, d.v.s. gå ner i vikt på snabbast möjliga vis, handlar det om att lägga om sin livsstil och hitta balans mellan viktminskning och matnjutning.
Lev nyttigt (och modernt) med dietistens goda tips:
Goda GI-middagar:
Köttfärsbiffar med grönsakspuré
Texmex soppa
Koreansk strimlad biff med wokade grönsaker och glasnudlar
Bönsallad med tacofärs
Köttfärsgratäng med zucchini
Tacopaj med lågt GI
