Insekter på menyn år 2020
Publicerad den
År 2020 kommer vi köpa insekter på snabbköpet och tillaga hemma. Åtminstone om forskare bakom ett nytt EU-förslag får bestämma. Text: Linnea Swärd
Köttproduktionen står för en betydande del av växthusgasutsläppen i världen. Nu har ett forskarteam på Wageningen university i Nederländarna konstaterat att insekter släpper ifrån sig en bråkdel av de växthusgaser som grisar och kor gör. De är dessutom billiga i drift, och fulla av nyttigheter och protein. Forskarnas slutsats är att vi därför borde föda upp och äta insekter istället.
Insekter som mat ingen världsnyhet
Att addera insekter till sin kost, entomofagi, känns kanske avlägset, men faktum är att 80 procent av världens länder har insekter på menyn. Afrika, Asien och Sydamerika är duktigast på att knapra småkryp.
Anna Burstedt, etnolog vid Lunds universitet, tror dock att det kommer ta lång tid att vänja svenskarna vid att äta insekter:
– Vi har starka åsikter om vad som kan betraktas som mat så gemene man kommer inte att ta till sig det här så lätt. Om man diskuterar det hela ur ett hälsoperspektiv blir det kanske enklare. Eller om det plötsligt skulle bli coolt att äta insekter. Men vi kommer nog inte att se det på skolmenyn om tio år.
Kräftor – svenskarnas svar på matspindlar
Marcel Dicke, näringsforskare och entomolog, har publicerat en insektskokbok och anser att vi borde betrakta flygande insekter som ”himlens räkor”. Och han är inte helt fel ute med sin liknelse:
-Vi svenskar äter årligen utan problem ett halvt kilo var av kräftor – en tradition som andra kulturer rynkar på näsan åt eftersom kräftor är besläktade med spindlar och kvalster.
Ny mat introduceras ständigt för oss, men ofta betraktas den inledningsvis med misstänksamhet:
– Potatisen var faktiskt väldigt omdiskuterad när Alströmmer försökte införa den på bredare front i Sverige på 1700-talet. Folk frågade sig om det verkligen var människoföda? Det tog väldigt lång tid för oss att acceptera potatisen, och det visar att vår kategorisering av mat och icke-mat är väldigt stark, säger Anna Burstedt.
Dietistens val: Gräshoppor
Mia Troberg, dietist på Tasteline, tycker förslaget är intressant:
– Ur hälsosynpunkt borde vi kanske vänja oss vid tanken på att äta insekter eftersom de generellt har väldigt högt näringsvärde.
Torkade larver innehåller hela 50 procent protein jämfört med kött som ”bara” innehåller 20. Vissa arter är dessutom rika på fett samt viktiga mineraler och vitaminer, särskilt i larvstadiet.
Skulle du kunna tänka dig att äta insekter redan idag?
– Rostade, stora gräshoppor med kraftiga benmuskler känns nybörjarvänliga, och något jag skulle äta utan att tveka. De kanske blir framtidens fredagssnacks? Passar även GI-anhängare! Säger Mia.
Det finns förstås en annan, betydligt allvarligare sida av frågan: I framtiden kanske vi inte har lyxen att vara petiga med maten. Vår påverkan på klimat och miljö kan till slut tvinga oss till nya matvanor och då erbjuder insekter en viktig näringskälla.
Men om vi nu lyckas tvätta bort tabustämpeln, så kanske vi till och med kan lära oss att betrakta vissa insekter som delikatesser:
– Många insekter är både knapriga och mjuka, och olika textur är ju något vi annars vill ha i vår mat, säger Anna Burstedt, som själv ändå ställer sig tveksam till att addera spindlar och maskar på matsedeln:
– Jag har spindelfobi, så jag har ganska svårt att tänka mig att det skulle vara min grej.
Kan du tänka dig att äta insekter för att rädda miljön?